70. Antikrundan blev plötsligt hippt

Under många år betraktades Antikrundan på Sveriges Television som ett riktigt stofilprogram. Men så svängde det. Och utan att Antikrundan egentligen förändrats särskilt mycket så fick det någonstans runt 2006 plötsligt en betydligt hippare publik.
   Naturligtvis är detta ett tidens tecken. Intresset för heminredning och design ökade markant under 2000-talets första år. Det skulle cocoonas något så in i bomben. De tendenserna har inte direkt mattats sedan dess.
   Nu har flera TV-kanaler program där det byggs om och inreds så det står härliga till. I TV3 har nyligen Simon Davies och Thomas Cederlund gjort om Sveriges fulaste hem. I Kanal 5 härjar Johnnie Krigström och Mattias Särnholm  i programmet Roomservice. Att engagemanget för att piffa till hemmavid och det nymornade intresset för antikviteter och Antikrundan går hand i hand krävs det inte alltför mycket för att se.
   Det första avsnittet av Antikrundan sändes 1989. Programmets förlaga är brittiska, Antiques Roadshow, som visats på BBC sedan 1979. Det är inte bara i Sverige de här antikvitetsprogrammen är poppis. De finns även lokala varianter i Finland, Tyskland, Holland, Nya Zealand, Kanada och Japan.

   De första tio åren var Jesper Aspegren. Han kallade Antikrundan ”ett folkbildande program av den gamla stammen”. När Aspegren slutade tog Anne Lundberg över. Ungefär 1,5 miljoner tittare brukar bänka sig när Antikrundan sänds. Experter som den alltid lika upphetsade Knut Knutsson, den något lugnare Claes Moser, Anette Granlund, Peter Pluntky och alla de andra hummar och betraktar sakerna som folk släpat med sig hemifrån. Man får sig en liten historielektion och sist men inte minst kommer det alla väntat på, värderingen.

   Antikrundan har givetvis parodierats hårt. Det finns många karaktärer och situationer att driva gäck med. Bland annat ägnade Cirkus Kiev många inslag i radio åt Antikrundan. Även komikern Peter Apelgren har låtit sig inspireras.

   När man säger att Antikrundan har blivit hippare så handlar det inte så mycket om att programmet blivit ungdomligare utan att målgruppen blivit något mer fashionabel. 2007 skrev journalisten Jan Gradvall så här i en krönika med titeln, Den nya vuxenheten; ”Att morgondagens inredningstrend går mot kristallglas, drinkvagnar och svarvade bordsben i 1920-talsinspirerad art deco-stil har också att gjort ”Antikrundan” känns hippare och hippare för varje program. ”Antikrundan” kan rent av ses som en manifestation mot slit & släng-kulturen. En påminnelse om att vi faktiskt kan lära oss något av tidigare generationers kunskaper om design och komfort.”
    Jag ringer upp Jan Gradvall för att prata lite mer om Antikrundan.
    Varför tror du att Antikrundan nu betraktas som ett hippare program än förr?
   - Det är ett av få program där folk som kan sitt ämne enbart får prata om det de kan. Antikrundan är ett exempel på TV när TV är som bäst.
    Skulle det vara möjligt att introducera ett program av den här karaktären i TV i dag?
    - Antagligen skulle det vara svårt. De flesta experterna i programmet är gamla, ingen är direkt snygg och ingen är känd för något annat än att de kan antikviteter.