62. Telia börsintroduceras, en miljon svenskar köper "folkaktien"

När Telia introducerades på börsen sommaren 2000 kostade den så kallade ”folkaktien” 85 kronor styck. När detta skrivs kan du köpa samma aktie för 48 spänn och 44 öre. Den framgång som dåvarande näringsministern Björn Rosengren spådde för aktien har milt sagt uteblivit.
    Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket bildades 1853. Namnet ändrades 1871 till det enklare Kongl. Telegrafverket. 1903 moderniserades stavningen till Kungl. Telegrafverket. 1946 kapades den kungliga biten och 1953 kortades namnet till Televerket. 40 år senare bildades Telia AB. Bolaget var då fortfarande statligt helägt.
Det skulle förändras sommaren 2000. Det var dags att börsintroducera Telia. Detta var då den tredje största börsintroduktionen i Europa och den största i Norden någonsin.
   Inför introduktionen var Socialdemokraternas näringsminister, Björn Rosengren, mycket hoppfull när det gällde aktiens potential.
   -Den kommer att stiga i värde med 10-15 procent, sa han.
   Den 5 juni 2000 kunde man läsa följande i Svenska Dagbladet:
   ”Industriminister Björn Rosengren, "chef" för försäljningen, hade från början inte tänkt att köpa, men ändrar sig på stående fot under en intervju med Svenska Dagbladets näringslivsreporter Sigfrid Lejonhuvud.
   -Låt oss säga det då. Jag ska anmäla mig till en aktiepost, säger Björn Rosengren i måndagens SvD.”
   En miljon svenskar plockade glatt fram plånboken och köpte Teliaaktier. En massiv reklamkampanj hade lockat folket. Björn Rosengren förklarade att han var mycket nöjd med utfallet och menade att alla var vinnare i utförsäljningen av Telia.
   Så här i efterhand kan man fundera över om den där miljonen svenskar instämmer.
Först hickade aktien upp några kronor men det dröjde inte länge förrän kursen började falla. Och falla. Framåt årsskiftet låg aktien under 50 kronor. I en enkät förklarade åtta av tio att de ångrade sitt köp av Teliaaktier.
   Världen drabbades 2000 av en finanskris (den och den senaste krisen kommer vi tillbaka till senare i Malmqvists milstolpar) vilket inte gagnade aktiemarknaden direkt och jämfört med andra teleoperatörer hade faktiskt Telia klarat sig hyfsat bra. En miljon nyblivna aktieägare fann inte så mycket tröst i detta faktum.
   Moderaten, Per Westerberg, som då var ordföranden i riksdagens näringsutskott, anmälde Björn Rosengren till konstitutionsutskottet. Han ville ha en granskning av hur prissättningen av Teliaaktien gått till.
   "Om betydande poster Teliaaktier placerats hos kortsiktiga hedgefonder, i avsikt att hålla uppe priset på aktien vid introduktionen på övriga köpares och en miljon svenska småsparares bekostnad, är detta milt uttryckt anmärkningsvärt", skrev Per Westerberg i ett pressmeddelande.
   Experter och analytiker, som inledningsvis varit positiva till Teliaaktien, sa sig vara överraskade av att Teliaaktien inte blev något klipp.
Chefsjuristen på Aktiespararna, Lars Milberg, menade att de som köpt aktier skulle behålla dem.
   - Lägg undan dem, glöm bort dem och plocka sedan fram dem om några år. Aktier ska ses som ett långsiktigt sparande.
   Exakt hur långsiktigt sparandet ska vara nämndes inte. TeliaSoneras (de heter så efter samgåendet med finska Sonera 2003) dagskurs antyder att vi får vänta ytterligare ett tag innan aktien ens kommer upp i utförsäljningsvärdet. Så här ser utvecklingen ut för TeliaSonera hittills i år:

    Det enda jag kommer att tänka på i samband med den här historien är amerikanska komikern, W.C. Fields klassiska citat; ”Never give a sucker an even break.”
   Enligt uppgifter i pressen genomförde Björn Rosengren aldrig något köp av Teliaaktier för egen del. I dag är han rådgivare i Stenbecksfären, ordförande för Sveriges filmproducenter samt involverad i PR-byrån Friends Agenda.