Ser man det hela ur förövarnas perspektiv började det bra. Straxt innan jul 2000 stal tre rånare, i en spektakulär kupp, en tavla målad av Rembrandt Harmenszoon van Rijn samt två verk av Pierre-Auguste Renoir från Nationalmuseum i Stockholm. Enbart Rembrandtmålningen var värd 100 miljoner kronor. Kruxet är bara att tavlorna var så välkända att de visade sig vara osäljbara. 2005 var de tre verken återfunna och de inblandade i polisens förvar.
   Allt började en kvart före stängning 21 december 2000. En gärningsman med ett automatvapen hotade väktare och besökare. Två kumpaner, varav en beväpnad med pistol, sprang upp för trapporna på Nationalmuseum. Där klippte de loss de tre målningarna från deras säkerhetsanordningar.
   Sedan sprang alla tre ut och hoppade ned i en liten båt som väntade i vattnet i närheten. Samtidigt började två bilar att brinna i området, en utanför Grand hotell och en utanför Strand hotell. Dessutom hade man kastat ut fotanglar på gatorna.     Flyktbåten hittades sedan vid Hammarbyslussen under Skanstullsbron.
   De tre tavlorna de fick med sig var ”Självporträtt” av Rembrandt och ”Ung Parisiska” samt ”Konversation” av Renoir. Alla är välkända verk och målningar som ingen i konstvärlden skulle ta i med tång.
   Alternativet för de som stulit tavlorna var att utpressa Nationalmuseum och få pengar den vägen. I april 2001 fick man på det viset tag i ”Konversation”. En advokat kontaktade Nationalmuseum och förklarade att de kunde få tillbaka den stulna konsten för 10 miljoner kronor.
   Ett möte arrangerades på ett kafé på Odengatan. Man skickade en konstexpert till mötet men experten var egentligen polis. Vid mötet visades ”Konversation” upp. Advokaten och två andra män greps på platsen.
   Sedan skulle det dröja några år innan nya framsteg gjordes. 2005 fick den svenska polisen tips från FBI i USA att man hittat ”Ung Parisiska”, den andra Renoirmålningen. Upptäckten hemlighölls för att man även skulle kunna få tag på Rembrandts ”Självporträtt”.
   Planen lyckades. I ett samarbete mellan svensk och dansk polis samt FBI ordnades ett möte i Köpenhamn. FBI skickade en person som utgivit sig för att vara köpare och på ett hotellrum träffade han en man som hade den berömda målningen med sig. Han omhändertogs av polis omedelbart.
   Sammanlagt dömdes 14 personer för inblandning i den dramatiska kuppen mot Nationalmuseum. Discovery Chanel ägnade ett separat avsnitt i sin serie om konstkupper åt händelsen på Nationalmuseum. Och Ernst Brunner baserade sin bok ”Yngling på guld” på rånet.
Förövarna fick nöja sig med att de genomfört ett sensationellt rån. Några pengar fick de aldrig.