9. IPRED och FRA

Den personliga integriteten kontra säkerhetspolitiska aspekter. Den personliga integriteten kontra nöjesindustrins vinstintressen. Ja, det har varit mycket diskussion om just personlig integritet under de sista åren av 00-talet. Trots det så hamnade den personliga integriteten på undantag när IPRED-lagen och sedan FRA-lagen blev verklighet.
   Tanken med IPRED-lagen (Intellectual Property Rights Enforcement Directive eller som det heter på svenska Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område) är att upphovsmän, upphovsrättsinnehavare antingen själva eller via branschorganisation eller annat ombud kan begära att få uppgifter om folk man misstänker fildelar upphovsrättsskyddat material på Internet. Sedan kan den fildelande personen åtalas. Antipiratbyrån, som företräder ett antal filmbolag, är ett ombud som försöker skydda sina klienters upphovsintressen på nätet.
   Debatten innan lagförslaget klubbades var mycket het. Men den 1 april 2009 trädde den i kraft. De som är emot menar att det inte är bra att personer eller organisationer med privata vinstintressen får spana på vanligt folk hur som helst. Risken att personlig information kan läcka ut är stor menar kritikerna också. Ännu så länge har det inte kommit fram så många fall som gått till domstol så lagens effektivitet är inte riktigt klarlagd.
   Även inför beslutet om FRA-lagen debatterades det ordentligt. Tanken med den lagen är att den ska skydda rikets säkerhet genom att tillåta Försvarets radioanstalt (FRA) att avlyssna all telefon- och Internettrafik som passerar Sveriges gränser. På så vi kan man samla information som kan vara viktig för landets skydd.
Här är problemet att oerhört mycket av kommunikationen som går via webb, e-post, sms, chattar, mobiltelefoner och vanliga telefoner tar omvägar över gränserna. Det ser ut så i den elektroniska världen. De som protesterade, och protesterar, hävdar att FRA-lagen i princip gör att alla svenskar är avlyssnade. Detta utan att det finns minsta misstanke om brott.
   Sommaren 2008 röstades lagen igenom. Men vissa delar skulle modifieras. När det var klart röstade man igen och i oktober 2009 var det hela avgjort.
   Enligt Electronic Frontier Foundation, en amerikansk organisation som bevakar civilrättsliga frågor på Internet, har Sverige nu den mest långtgående signalspaningslagen av alla världens demokratiska länder.