Lyckad måndagstrippel: Extract, Bunny and the Bull och White Lightnin'

Trippel för andra dagen i rad. Skallen är seg och timmen sen. Därför blir det en snabbgenomgång av kvällens filmer - som var sevärda alla tre.

Extract
Mike Judge (Bevis & Butthead, Office Space) är tillbaka efter den mindre lyckade Idiocracy. I Extract spelar Jason Bateman (Arrested Development, Juno) smakextraktfabrikör som funderar på att sälja fabriken och dra sig tillbaka. En olycka på golvet sätter dock stopp för det hela.

Extract är ingen ny Office Space men det finns några underbara scener och den välskrivna dialogen bär filmen i mål. Ben Affleck är rätt kul som flummig bartenderpolare och Gene Simmons funkar fint som odräglig advokat, han har ju slipat affärssinnet genom att kränga Kiss-krimskrams i decennier. Tyvärr är Kristen Wiig sorgligt underutnyttjad som Batemans fru. Se hellre hennes gästinsats i ett av Flight of the Conchords allra bästa avsnitt.

Bunny and the bull
Jag håller The Mighty Boosh för en av 00-talets bästa tv-serier. Regissören Paul King har nu gjort en långfilm som lånar mycket av formen och humorn från Boosh, men som också överraskar med ett allvar som borrar djupare. Stephen (Edward Hogg) har inte lämnat lägenheten på ett år. Vi får veta varför i en serie återblickar där vi följer honom och kompisen Bunny på en resa genom Europa.

I början känns det fel att de två huvudrollerna inte är Boosh-paret Vince och Howard, speciellt när Farnaby spelade Howards motståndare i avsnittet där två plagiatörer försöker ta över Vince och Howards liv. Men den känslan lägger sig snart och både Noel Fielding (Vince) och Julian Barratt (Howard) dyker upp i biroller under filmens gång.

Fantasifullt och surrealistiskt - Boosh-fans blir nog inte besvikna.

White Lightnin’
Kort sammanfattat: en nedstigning i helvetet.

Jesco White (Edward Hogg, igen!) växer upp i den amerikanska södern med en steppdansande far som förebild. Jesco är fattig, börjar sniffa tändargas i tidiga år och har dessutom ett mörker i sig som ständigt ligger och bubblar under ytan. Han håller vansinnet i schack genom att gå i faderns fotspår som turnerande steppdansare, och han blir kär i en kvinna (Carrie Fisher i en roll ljusår från Star Wars) som han egentligen tänkt råna.

Efter att fadern blir mördad sjunker Jesco ner i en värld av hämndbegär, alkohol och droger. Det kan bara leda åt ett håll.

Regissören Dominic Murphy berättar den fruktansvärda historien i urblekta bilder och med ett suggestivt rockabillysoundtrack. Resultatet är en obehaglig helvetestripp i gammaltestamentlig southern gothic-tradition.

/Webbredaktör Ström