I fokus: Sill

Den här veckan tar vi en närmare titt på sill och skarpsill.

Sill/ Strömming

Cluphea harengus

Sill och strömming är samma art. Det som avgör vad fisken kallas är var den fiskas. Fångas den norr om Kristianopel i nordöstra Blekinge kallas den strömming. Fångas den längre söderut och på västkusten kallas den sill.
Regeln är att ju lägre salthalt desto mindre blir fisken i storleken. Strömmingen är oftast mindre och magrare än sillen. Fisken är relativt liten och silverglänsande med slank kropp. Sillen kan väga upp till 1 kg och bli 49 cm lång.

Vanligt i våra vatten är att den blir 25-35 cm. Den simmar i det öppna vattnet från ytan ned till ca 250 meters djup, i stim som kan bli oerhört stora.

Födan består av djurplankton och småfisk. I Skagerrak och Kattegatt leker sillen på hösten men i de större öppna haven finns bestånd som leker under vinter eller vår. Ägg och yngel är känsliga för yttre miljöförhållanden, därför varierar beståndet mycket från år till år beroende på hur mycket fisk som överlevt.

Sillen har alltid varit en populär matfisk och bereds på många sätt; stekt, rökt, inlagd eller i form av surströmming.

Sill är god året om. Fiskas oftast med trål, snörpvad samt garn. Tidigare fångades sillen nära land. Nu fiskas sill och strömming till havs. Sillstim är mycket ”rena” fångster, det vill säga, innehåller nästan ingen bifångst alls.

På www.svenskfisk.se finner du härliga recept till julsillen

Skarpsill

Sprattus sprattus

Skarpsillen är en liten sill med skarpa fjäll och precis som sillen slank i formen med ryggfena och utan sidolinje. Den är silverglänsande och känns igen på de skarpa sågtandade fjällen som bildar en ”köl” på fiskens buk. Därav smeknamnet vassbuk. Skarpsillen kan bli upp till 20 cm lång. Vanlig storlek i våra vatten är 12-14 cm.

Den är vanlig i Skagerrak och Kattegatt men det finns även ett stort bestånd i Östersjön, Bottenhavet och i Bottenviken.

Skarpsillen är en stimfisk och lever på grunt vatten ned till 150 meters djup. Födan består av djurplankton, fisklarver och fiskyngel. Djurplankton har en dygnsvandring och skarpsillen följer med; på natten mot ytan och under dagen mot botten. Leken sker vid olika tidpunkter för olika bestånd av skarpsill; i Västerhavet leker den under april-juli och i Östersjön under mars-augusti. Äggen kläcks efter en vecka och driver med strömmarna.

Bästa säsong är under den kalla årstiden. Fisket sker med stora redskap som bottentrål, flyttrål, snörpvad eller landvad. Fisken måste hållas ”instängd” ett tag, i snörp- eller landvaden efter fångsten för att den skall hinna tömma tarmen. En stor del av fångsten konserveras sedan hel under handelsnamnen ansjovis eller sardin.